Iphonenörd

Den här lilla mojängen har hållit mig på gott humör idag.

Länge leve kärleken

Mitt i mina i-landsproblem dök det upp en mycket glad och lite oväntad nyhet. Jag blir både rörd och väldigt glad för er skull. All lycka hoppas och tror jag att ni får tillsammans.

Övning i positivt tänkande

Ambition: Förändra min attityd.

Antal dagar som den nya positiva attityden varade: 1 3/4
Antal svordomar tänkta i huvudet på vägen hem från jobbet: 42
Antal tankar på att säga upp mig från jobbet och åka jorden runt: 42
Antal negativa tankar den senaste halvtimmen: 328
Antal vettiga anledningar till humörsvängningen: 0

Slutsats: Antingen börja tycka om mitt liv eller säga upp mig från vardagen och åka jorden runt.

Planerad åtgärd: Äta godis och dra täcket över huvudet.

Highlife

Jetsetlivet fortsätter. Jag verkar tro att jag har obegränsat med tillgångar. Så är definitivt inte fallet. Idag skulle jag köpa en underlagscreme. Glömde bort att fråga om priset utan drog bara kortet. Tittade på kvittot när jag gick ut och insåg att det blir nudlar till middag resten av månaden. Undrar om min chef tycker att jag förtjänar en löneförhöjning?

Slutvelat

Hittade min avskedspresent från kollegorna i Luleå när jag packade upp en flyttkartong. Insåg hur mycket jag saknar boxningen med bästa F. Och tänker på vad E sa om att ta till vara på saker man verkligen mår bra av. Det lär nog dröja innan jag får slå på F igen eller bli peppad av Sadiststefan men det är dags att köra igång. I am ready to kick some ass!

"Life is what's going on, while you make other plans"

Känner mig lite vilsen just nu. Rastlöshet slåss mot trötthet. När jag pratar med vänner blir jag så imponerad över deras målmedvetenhet och planering. Jag har inga mål, ingen plan. Jag har drömmar, men vet inte hur de ska bli verklighet. Kanske är jag bara oföretagsam. Hittar inte tillbaka till vardagslunken efter resan. Känner mig rastlös, vill mer, vill bort. Önskar att jag bara kunde vara nöjd. Inte hela tiden sträva mot något annat än det jag har. Är det så att livet passerar medan jag funderar på vad jag ska göra med det? Eller måste jag ha en plan för att livet ska bli som jag vill?

Vi får väl lön nästa månad också...

After work fredagen före löning. Kanske tänker man billig fredagsöl, happy hour och sånt. Så tänkte inte vi. Ljuvliga drinkar till astronomiska priser blev gårdagskvällens melodi. Vi räknade ut att vi hade kunnat köpa 74 öl för kvällens nota...

Min spännande vardag

Kvällen tillbringades i tvättstugan. Men inte med att tvätta utan att försöka hitta igen mitt tvättstugebokningslås. Har systematiskt satt nyckeln i uppskattningsvis 4 miljoner lås, vridit runt och nej, inte det här låset heller. På sista bokningstavlan hittade jag rätt. Med skavsår i handen och inombords jublande skulle jag äntligen boka min välbehövda tvättid. Bara för att upptäcka att låset vägrade låsa fast sig igen. Jippi.

This year

14 februari i år var trevlig. Riktigt trevlig :)

Last year

Jag minns 14 februari förra året. Av någon anledning, som jag inte minns, var jag på otroligt dåligt humör när jag var på väg hem från jobbet. Ett tillstånd som inte förbättrades av att jag, när jag steg på tunnelbanan, plötsligt var omringad av par. Överallt dessa par, som tittade kärleksfullt på varandra, höll varandra i handen och var så där äckligt lyckliga. De som inte var par höll i blombuketter och var på väg hem till sin bubbla av tvåsamhet. Jag fick ett alla hjärtans-sms tror jag. Från mamma. Behöver jag tillägga att jag var bitter?

Nån som känner igen sig?

En dag i vår webmasters liv

Will you be my valentine?

Igår var det valentinfest på Amore reklambyrå. Hjärtformade pizzor, massor av rött och hjärtan, det fanns till och med en spådam som grädde på moset. Men jag fick aldrig veta mitt öde, det var för lång kö... Dessutom var det förstås open bar. Open bar är inte bra för såna som ska upp och jobba dagen efter. Det vill säga jag. Om jag är trött i vanliga fall kan jag säga att imorse var jag död. Men men, jag kom i tid till mötet halv tio. Visserligen med gårdagens smink och en andedräkt som skulle kunnat klubba en sumobrottare. Men det var det värt!

Reklamfolk är lite speciella. Jag tittade storögt på alla trendiga reklambyråmänniskor med konstiga kläder. Tappade räkningen på hur många som hade svarta stora plastbågar och funderade på om tjejerna medvetet försöker vara så fula som möjligt... Ja, jag vet, det är jag som är otrendig och de som har stenkoll. Undrar hur man förväntas se ut när man jobbar på en kommunikationsbyrå? Jag kanske borde byta stil. Eller snarare skaffa en.

Visste ni förresten att slumpen verkar vara ett norrländskt begrepp? Alltså inte slumpen i betydelsen oförutsägbarhet utan slumpen i glaset. Man lär sig nåt nytt varje dag...

The incredible hulk

Vi har hysteriskt roligt på jobbet just nu. Eller jobbet, min kund Vägverket heter det ju nu förtiden. Det som från början var en vänskaplig smeknamnstävling har nu utvecklats till fullskaligt krig. Jag och Kat publicerade en fint photoshopad bild på David på intranätet och konfliktens upptrappning var ett faktum. Just nu råder kuslig stillhet vid fronten men vi väntar oss en gruvlig hämnd. I smeknamnsfinalen är vi nere i två förslag när det gäller mig: "Sparven" och "Hulken". David och Micke tillverkade ett fint bildkollage på mig som sparv och hulk och jag kan bara säga att gjorde mig mycket bra som hulk. Jag hör Davids och Kats fnysningar från andra sidan stan men Micke och jag är helt överens - Sara is the incredible hulk!

Olika perspektiv

Jag har inte så mycket att skriva om just nu. Endera beror det på att mitt liv inte är tillräckligt intressant att berätta om eller så är det som är tillräckligt intressant att berätta om lite för intressant. Man få välja det som känns bäst va?

På väg hem

View

Utsikt från flygplansfönstret: Solen går upp över Luleå, tidigt, tidigt.

Vardagslycka

Jag vet att jag gnäller mycket just nu. Men det finns mycket att vara glad över. Jag har varit hemma i helgen och äntligen fått träffa mina finaste. Och igår träffade jag mina Luleåtjejer och det kändes som att tiden stått stilla, som att vi fortfarande träffas varje dag och inte alls har bott på olika håll i över ett år. Det är det som är så fantastiskt med vänner, att man kan fortsätta precis där man slutade.

Saker som värmer mitt hjärta i vintermörkret:

• Att få komma hem till mina fina familj och vara efterlängtad. Att alla orkar lyssna när jag berättar resminnen i två dagar.
• Att barnen sparat ett pepparkakshjärta till mig från julafton.
• Mammas chokladbiskvier (som bara bakas en gång om året).
• Gos med spinnande solvarm katt. Extra poäng för den aktningvärda åldern av 17 år.
• Promenad i vintersolen med min fina syster som lånar ut alla sina vinterkläder för att jag ska slippa frysa.
• Att komma hem från semestern och upptäcka att en jobbresa till Luleå är inbokad och därför få träffa bästaste vännerna i norr.

Jenny med Victorkatt.