Onåbar?

Min telefon bestämde sig för att lägga av igår. Fick informera omvärlden att jag var onåbar, via mejlen.

Tänkte inte på min formulering förrän M citerade mig i dagens mejlkonversation:

”jag helt onåbar just nu, förutom på msn, twitter, fb och mejl”.

Okej, inte helt onåbar kanske...

Glad i hemlighet

Jag har lovat att vara tyst som en mus.
Hur lätt är det när man bara vill jubla och krama alla som kommer i ens väg?
Jag får nöja mig med att gå omkring med ett leende på läpparna och vara glad i magen.

Efterfest

Vad är det med oss och dessa efterfester? När ska man bli gammal och förståndig nog att inse att alternativet gå hem och sova efter krogen faktiskt är ett alternativ?

Men ändå...
Vi såg solen gå upp över vattnet.
Vi avhandlade stora, filosofiska frågor.
Vi drack en fantasisk drink halv fem på morgononen som smakade ljuvligt. Tack K för den!
Vi tittade när M blev tröttare och tröttare för att slutligen somna sött i stolen.
Vi (jag) fick chansen uppleva en lite annorlunda "walk of shame" på söndagförmiddag.

Thank god för efterfester!

Kravlös lunch

Trött, tröttare, tröttast efter helgens utsvävningar.
Osminkade, röda ögon.
Osocial som sjutton.
Lunch själv i solen, tid bara för mig.
Då kommer han.
Lika vacker som alltid.
Lunchar med mig.
Är det lagen om alltings jävlighet? Eller betyder det att jag borde börja fixa mig på mornarna och kliva upp tidigare för att slippa obehagliga överraskningar?
Men, skulle jag ha varit skitsnygg och stylad till tänderna skulle jag ha fått sitta där själv. Garanterat.

Bussresa längs memory lane

Jag stod i busskön när jag kände en knackning på axeln.
Det var min exsambo som jag inte träffat på flera år.
För 5 år sen var vi var ihop i 7 år.
Under bussresan till Stockholm hann vi avhandla en del.
Det läskiga var att jag samma dag pratade om honom.
Och samma dag hade han googlat mig för att se om jag bodde kvar.
Telepati?

S och T. T och S.
Nu är T tvåbarnsfar, villaägare och snart färdigutbildad polis.
Så kan det bli.

Förundran

De tycker att jag duger.
Att jag gör ett bra jobb.
De vill ha mig kvar.
Jag vill så gärna bli överlycklig och ta in de fína orden.
Och visst blir jag glad, men det är på nåt avlägset plan som jag inte riktigt kommer åt.
Mest blir jag förundrad.

Söndagslugn i solen

Lite för mycket rödvin igår.
Filt i parken.
Kaffe i solen.
Kvällspromenad i solnedgången.
Min söndag.

Spegelbild

Jag tycker det är fascinerande att två människor kan tänka så lika. Samma nojor, samma tankar, samma dåliga självförtroende. Ett enda "precis så känner jag också", "jag förstår exakt vad du menar" etc. Otroligt skönt med nån som förstår precis vad man menar. Men så otroligt knäppt att jag kan se enkla lösningar på hennes problem och hon lika logiska lösningar på mina. Men vi kan inte applicera det på oss själva.

Drömtydning into the wild

Jag fortsätter min odyssé bland de vilda djuren om nätterna. Jag har avverkat björnar, vargar, älgar, tigrar och huggormar. Det sammanhängande temat är att de jagar och attackerar mig. Inatt var jag tillbaka hos björnarna. Men den här gången attackerade de hundar, inte mig. Sen övergick drömmen till kontoret och ett samtal med min chef. Som gav mig sparken.

Nån som är bra på drömtydning? Eller ska jag boka tid hos en psykolog?

Neggo

T och jag satt och överträffande varandra i negativt tänkande ikväll. Men T gjorde en stor insats och kastade sina enda positiva tankar på mig. Med den klockrena neggokommentaren: "Jag vet ju redan att mitt liv går åt helvete så jag kan se till att min omgivning har det bra istället."

Plötsligt händer det

Koordinationsproblem.
Dålig kondition.
Kramp.
Träningsvärk.
Fot som gör ont.
Grym frustration över att inte kunna allt på en gång.

Plötsligt händer det. Tränaren kommer fram, lägger armen om mina axlar och säger med eftertryck: "Ni har blivit så otroligt mycket bättre. Bra jobbat!"

Han delar inte ut beröm varje dag kan jag intyga. Jag glömde allt som gjorde ont. Och svävade hem.

Things are changing

Jag var på besök i norr förra helgen och reflekterar lite över vad som hänt sen sist.

Nattliv: Cleo har stängt! All star är det nya utestället där alla hänger. Settingen är ny men varken folket eller deras beteenden har förändrats. Brandmannen, kåt-nordlund och resten av grabbarna sitter kvar vid sitt drinkbord. Inpulskillen som jag utbytt så många, långa blickar med går fortfarande runt och ser svår ut. Vakt-johan har biffat till sig en aning mer. Den enda som saknas är lockiga bartendern.

Vännerna: Vännerna är fortfarande de bästa, bästa. Men varifrån kommer alla sambos, barn och vuxenhet? Jag får nog förlika mig med att spontanfikor på C2:s veranda, vilt uteliv och exklusiv tjejgemenskap är en epok som gått i graven. Men när vännernas bonusbarn steker pannkakor till frukost och vännernas sambos grillar makalöst kött och visar bilder på nya båten inser man att utvecklingen kanske har sina fördelar ändå.

Tornedalskillarna: Tittar man på ytan kan man lätt luras att tro att inget har förändrats. De dricker fortfarande öl och lyssnar på Johnny Cash. De blir fortfarande grymt onyktra och vägrar bada bastu med handduk. Men även här har det hänt saker. J har skaffat flickvän. Och R med rådjursögonen har blivit sambo. N ska bli pappa. Även grabbarna från byn börjar växa upp.

Kan inte låta bli att fundera vad som skulle hänt med mig om jag stannat kvar.