Som hemma

Jag har hittat den. Lägenheten som jag vill bo i. Det är inte den flashigaste eller lyxigaste lägenhet jag har tittat på. Inte heller den med flest kvadratmetrar.

Nej, den är ganska liten och köket behöver fixas till. Men läget är perfekt, det finns bygglov för balkong och som Anna sa "det är en sara-lägenhet." Och viktigast av allt: det kändes som hemma.

"Sara, du tror väl inte att du kan ha ett liv medan du letar lägenhet"

Sa min kollega som ägnat 1,5 år åt att köpa lägenhet.
Jag ger honom rätt.
Jag lever, äter, sover, drömmer och andas lägenheter.
All vaken tid går åt att till scanna nätet efter aktuella prospekt, gå på visningar och ha ångest över nästa bud. Den sovande tiden går åt till att drömma om budgivningar och att gnissla tänder.
Så här långt har jag lärt mig en sak: Min lägenhetssmak går inte ihop med min plånbok.
Så vad gör man? Letar mindre, längre bort eller ber banken om mer pengar?

Men visst är det kul också. Jag drömmer om eget hem, som bara är mitt, där ingen kan säga åt mig att jag måste flytta om några månader igen. Där jag får flytta in mina egna möbler, måla mina egna väggar och äntligen, äntligen vara hemma.

Konsultkaramellen in action

Jag använder M:s smeknamn på mig dagen till ära. Konsultkaramellen.
Jag har haft en fantastiskt bra dag på jobbet.
Presenterat en ny webbplats tillsammans med firmans vice VD för en mycket glad och nöjd kund.
Jag kan! Just idag kan jag vad som helst!